Daniela Dadda Dickens - www.dadda.nu

Förutom plugg är dagens planer att gå och posta ett paket, och sedan möta upp Jannica för att köpa lunch och sedan åka till henne för att mysa. Har tvingat henne att lufta lägenheten nu innan jag kommer eftersom hon är på bättringsvägen från influensa - och det tänker jag INTE åka på igen. Senast jag låg i influensa låg jag i 2 veckor och kunde knappt resa mig ur sängen - det misstänktes vara svininfluensa så det positiva är ju att jag inte kan åka på det igen i så fall.
Någonting annat konstigt är att jag är så extremt torr så att jag flagnar och får sår, i ansiktet och på händerna? Och utöver det så har mina ögon svidit konstant nu i flera dagar? Jag har absolut ingen aning om vad det är för någonting. Kan det vara allergi?

För jag tittar fortfarande igenom
bilder.
Jag minns fortfarande varje
stund.

Det finns fortfarande kvar.

Men det som vi aldrig
trodde skulle hända
hände.

Människor förändras
Hudcellerna flyttas
Erfarenheter får oss att växa

Och jag lär mig

Och hur mycket jag
än försökte att
klistra ihop
de där två
hjärthalvorna
så vet jag
att det aldrig kommer att vara så
igen.

Det vi är, är inte det vi var
Det är två olika ting för mig nu

Så jag kan se tillbaka med ett leende
Jag kan minnas med ett skratt
Men det ändrar inte nuläget

Mitt jobb är inte att rädda någon som inte vill bli räddad.

Efter en mycket lång väntetid i Solna med Mamma och Lillebror för att ansöka om nytt pass och id, så är jag nu hemma. Jag och lillebror åker ju till Costa Rica om två månader! Vi stannade på vägen hem också för att äta donken på drive-in, och vi alla fick ett lyckomoment av att vara med dem vi älskar mest av allt i hela världen.
"Nu är jag lycklig", sa mamma. "Är ni för unga för att känna sådana stunder?"
Nej, det är vi inte. Med mina krångel och konstiga grejer så klarar jag dag efter dag just på grund av sådana stunder då jag är med mina nära och kära och känner mig lycklig. Och min bror är medveten nog att också känna igen sådana stunder. Och det vet självklart mamma också att vi gör. Men jag vet poängen bakom hennes fråga.
Det är inte många som känner av det lyckliga i sådana stunder som man kanske tar för givet. Som att sitta på en parkering och äta donken med sin bror och sin mamma.
Då är jag så lycklig man kan bli.

Nu ska jag ta och testa en stor klädhög. En stor beställning från hm.

Bilder från igår då jag tog en långlunch med Sofie på ett av mina favvocafén. Pömsig bild på mig då jag försov mig och blev väckt av Sofie när hon redan var framme så fick flyga upp ur sängen, på med skorna och sticka.
I söndags blev det en mysig middag hos Mamma&Co och sedan åkte jag och mötte upp Jannica som har influensa, så vi tog en liten promenad med hennes små vovvar. Hon har flyttat nu så hon bor betydligt närmare mig, vilket är mysigt för just sånt som små promenader och prat.

När vi var i Malaysia i början av 2011 så tog jag, pappa och angelika en tripp över till Bali. Angelika hade en vän där, Anna, som bodde hos en konstnär och hans familj för att lära sig måla av honom i Ubud. Vi blev chockade då Wayan - konstnären - och hans familj släppte hela sitt liv under de här dagarna för att visa oss Bali på ett sätt som turister vanligen inte får. Vi fick tillexempel vara med under en ceremoni där vi var med uppklädda i balinesiska dräkter och bad på deras vis. Det var otroligt intressant och lärorikt och berörde oss djupt att bli välkomnade på ceremonin - Tack vare Wayan förstås. Självklart, på min envisan, så åkte vi och red elefanter också. Jag hade sett fram emot det i flera veckor och tjatat om det, så jag skrek när vi parkerade utanför stället haha. Och de var så fina så! En annan grej vi gjorde där första dagen, var att få gå på en välkomstceremoni också, varav den roliga filuren på sista bilden.
Jag förälskade mig i Bali också, det var så kul att besöka det för kontrasten till storstaden Kuala Lumpur. Det var första gången jag var i Asien och fick uppleva båda delarna. Dessutom var det hinduismen på Bali som fick mig jätteintresserad av de indiska religionerna. Jag har alltid varit fascinerad av det men efter att få uppleva det på det sättet så blev jag helt fast. Nu var vi på Bali i tre nätter bara innan vi åkte tillbaka till KL men någon gång har jag stor lust att åka på en längre resa dit för att rensa kroppen och själen. Vi har dessutom kvar kontakt med Wayan och jag fick ett så gulligt mail av honom en månad efter att vi varit där om att vi är välkomna tillbaka när vi vill.
Sådant värmer en i hjärtat. Alla människor vi träffade där var så otroligt trevliga och så annorlunda jämfört med de här i Sverige.

Vad skönt det var att somna 9 igår och vakna halv 10 idag! Behövde ju förstås ta hjälp av sömnmedicin men det behövdes efter flera nätter av dålig sömn. Idag är jag lite piggare, och ska hålla mig från cappuccino tills jag möter pappa för lunch. Istället har det blivit frukost, nu dusch och sedan lite praktisk marknadsföring innan jag börjar röra mig.

Idag har det varit full rulle! Har varit vaken sedan 3 inatt, pluggat i väldigt många timmar, skrivit prov och sedan åkte jag hem till storebror, svägerska och brorsson för att mysa. Och oj så vi har lekt och kramats! Och Charlie har skrattat och lett - och spytt på mig 3 gånger - och så har vi självklart sjungit 'Här kommer lilla Ludde.'
Den ungen är underbar och jag är en så stolt faster till lillen som nu har fyllt ett halvår.

Andra capuccinon bredvid mig och har pluggat i 4,5 timma sedan halv 4 imorse. Jag tror jag aldrig någonsin har pluggat så många timmar i streck, och fick sluta när jag kände att jag höll på att börja gråta av frustration och slänga in böckerna i väggen - Jag och ekonomiska räkningar går inte bra ihop och ekonomiska räkningar i flera timmar i sträck är helt otroligt att jag överhuvudtaget klarade av.

Så nu blir det att skriva prov och sedan åka ut för att träffa svägerska och brorsson som har fyllt 6 månader nu.

Idag har det varit specialmöte, och jag har meddelat ett svårt och stort beslut. Nu blir det mycket förändringar igen.
Är helt slut efter påfrestningen av mötet, och ska ta och laga middag och sen däcka framför ett avsnitt av PLL.

PS! Helt otroligt, jag är fortfarande stel i ryggen efter yoga-övningarna, fast det är 3 dagar sedan jag gjorde dom, haha.

2011 firade jag in i huvudstaden Kuala Lumpur, Malaysia. Det var en resa på ca 2,5 vecka med en väldig massa människor. Jag, pappa, angelika, christofer och rebecka (tyvärr följde inte min lillebror Jacob med på resan) bodde i Angelikas lägenhet där (Hallå helt sjukt lyxiga lägenhetskomplex i Malaysia? Vadå pooler, bastun, gym och festplatser på taken och stor gård på 5e våningen med pooler och grillplatser? De två nästa byggnaderna som höll på att byggas när vi var där ska ha en zen-garden och en sky beach...?!?!?!?) I samma område bor också Angelikas brors familj - Mischi, Anki, Anna och Fredrik - på fulltid. Där för att hälsa på var också Angelikas mamma och pappa; pappas vän Lars med flickvän var där under ett par dagar; och Angelikas vän Jay. Vi var alltså ett helt gäng som gjorde roliga grejer som middagar och champagnefrukost. Jag förälskade mig i shoppingcentret Pavillion (sjukt stort och spexat) som vi besökte flera gånger och ett café precis bredvid. Vi var i Batu Caves med massa apor, och jag fick en ny albinoorm-vän som hette Toby. Jag köpte min brorsson Charlies första kläder, även om han fortfarande bodde i magen på Rebecka som bara var 3(?) månader gravid.
Jag förälskade mig ordentligt i den staden, och hade så otroligt roligt. Dit kommer jag förhoppningsvis åka tillbaka.

Nytt hår.